onsdag 28 april 2010

Gruffalon

Böcker har alltid varit viktiga för oss och jag hade från början planerat tipsa om roliga och bra böcker i min blogg, både för barn och vuxna. Men först nu kommer jag mej för att ge boktips.

En av mammas och Olivias favoritförfattare är Julia Donaldson som skriver om Gruffalon och Axel Scheffler som tecknat böckerna. Och i det här fallet är det väl översättaren som gjort ett bra jobb eftersom böckerna är skrivna på rim på ett väldigt roligt sätt. Gruffalo böckerna handlar om trollet Gruffalon, och lillan Musen som överlistar alla skogens djur. Böckerna är underhållande för barnen med sina färgglada bilder och den löpande rim texten tilltalar i alla fall mej.



Så vitt jag vet finns det två Gruffalo böcker, den första som heter Gruffalon och en senare som heter Lill-Gruffalon. Personligen tycker jag bäst om den första.



Den tredje boken i serien handlar om Herr Pinneman som blir bortkommen och råkar ut för en massa äventyr, dock inte alls uppskattade av herr Pinnemann själv som bara vill hem till sin familj, Pinnemor och Pinnebarn.
"Jag är ingen arm, det kan ni väl förstå!
Jag är ju Herr Pinneman så släpp mej då!
Ska jag nånsin komma hem och få se mina små"



För de så finns även en bok om Grodan Gurra av Axel Scheffler som ligger bakom de andra böckerna. Vår lilla Linus är i väldigt road av Gurra som slurpar i sej en fluga och plaskar i vattnet med fötterna.




Roliga barnböcker jag kan rekommendera alla!

torsdag 22 april 2010

Människor man inte förstår sej på...

Har idag grubblat över människors personligheter och reflekterat över hur många små-elaka människor det finns på arbetsplatser, och nu måste jag medge att jag såklart tänker på min egen arbetsplats. Och då jag funderade över vissa otrevliga typer på arbetet och på hur många de är, kom jag till min förtvivlan fram till slutsatsen att i vårt företag klarar sej inte snälla människor! I den hårda affärsvärlden sätts högt värde på människor som säger rent ut vad de tycker och tänker, till vem som helst och hur som helst. Och nu menar jag inte att man inte skulle få kritisera andra och säga sin åsikt. Absolut inte, för det är ju bara sunt med diskussioner och meningsutbyten. Utan att ifrågasätta saker sker ju heller ingen utveckling. Men vissa kommer med sina synpunkter på ett fult sätt, med en nedlåtande ton och uttrycker sej precis hur det faller dem in. Jag har alltid levt efter mottot; behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Och därför tänker jag mej noga för innan jag säger nåt som kan såra en annan. Men det att man är artig och snäll är i min arbetsomgivning en stor svaghet, som dessutom lätt förknippas med dumhet. Ger man inte svar på tal måste man ju vara lite långsam i knoppen.

Idag hade jag palaver med en kvinnlig kollega, i min ålder, som gjort en lysande karriär i företaget och nått en ganska hög position. Och ibland har jag en känsla av att personen i fråga söker efter saker att mucka gräl om. Vad jag inte kan fatta är vad som ger endel personer rätt att tala till en kollega som om den vore en komplett idiot?! Som inte kan diskutera saker utan att snäsa och fräsa! I ilskan funderade jag över vilka andra team det skulle vara lättare att arbeta med, men till min häpnad kom jag underfund med att det i alla team finns typer som behandlar andra som andra klassens dumbommar.

Slutligen grubblade jag över vad personer får ut av att såra andra? Är det ett sadistiskt drag de har, är de bittra på livet, eller bryr de sej helt enkelt inte om vad andra tänker och känner? Eller beror det på mej själv? Är jag för känslig och tar illa vid mej för saker som inte är menade illa? Jobbar jag inom fel bransch? Kanske de sjäva inte alls blir sårade om nån annan i sin tur talar till dem i samma ton? Kanske de tycker det är helt ok. Eller är det personkemin som inte fungerar? På vissa personer blir man ju bara så irriterad. Eller finns nån som sårat personen i fråga, och den hacker i sin tur på följande i rangordningen?


Så vet jag ju att det i alla sociala sammanhang finns personer som vill komma med sina elaka kommentarer. Dem kommer man aldrig undan, så antagligen är gräset inte alls grönare i grannfirman. Men man blir bara så ledsen ibland, och då är det tur att man har en underbar familj och en massa underbara vänner som man kan lita på och i vars sällskap man kan vara bara sej själv!


Jag önskar alla underbara männskor ett underbart veckoslut;)

tisdag 20 april 2010

Mumintrollets visa

Lilla Linus har alltid tyckt om musik och att lyssna då mamma sjunger. Och trots att mamma inte är någon sångfågel sjunger jag varje kväll samma visa för honom.
En liten båt blir ofta våt om magen då det stänker...
Men ikväll ville han att jag skulle sjunga "mumin" för honom. Vet inte riktigt vad han menade så jag försökte mej på Mumintrollets visa. Trots att han nickade godkännande i takt med melodin, och med ett nöjt leende på läpparna, gick den nog inte så bra. Var alltså tvungen att kolla upp hur orden egentligen lyder så vi kan ta den med bättre framgång imorgon kväll.

Så här lyder den.

Det finns så många vägar man gärna vill gå
så många filifjonkor man borde hälsa på
finns så många saker man inte kan förstå
att somliga är stora och somliga är små
att somt är svart och somt är vitt
och skillnaden på ditt och mitt
på dur och moll och troll och troll
och ja och nej...
Jag är ett mumintroll som tror
att världen kanske är för stor
för mej

Men jag lägger mej i gräset och
vilar mina ben
och slutar att fundera i solens gula sken
nån annan kan fundera, nån klokare än jag
en sån här varm och vänlig och
sömnig sommardag
när allt är blått och luktar got
och man är fri till trolleri
till vad man vill - men låter bli
och ligger still.
Jag är ett troll som du och tror
att världen det är där jag bor just nu.


Hade alldeles glömt bort vilken underbar visa det egentligen är, så för alla andra som vill bli påminda om hur den låter så kan ni lyssna på den här.



God natt!

söndag 18 april 2010

Svenska artister

Har varit och festat, IGEN! Hoppas ingen nu får fel uppfattning om mitt festande för det händer bara några gånger om året att jag är ut och svira, och nu har det råkat sej så att det har varit två veckoslut i rad. Men i lördags var jag på en lite proffsigare konsert, Tomas Ledin var i stan! Jag var tillsammans med min man, som dock inte är en Ledin fan, och mina bästa kompisar. Det var en lyckad konsert, svenskarna kan nog brukar jag säga då jag ser på schlager festivalen. Samma sak gäller Tomas Ledin, han har nog en karisma som får en att tappa andan lite:)




Här är en av mina favoriter!


I december i fjol var vi och se på Carolas julkonsert "Jul i Betlehem". Det var också en fin konsert. Carola Häggqvist var min stora idol då jag var liten, och då menar jag verkligen stora idol! Kan fortfarande orden utantill till alla hennes sånger från den tiden:) I december såg jag henne första gången live, och trots att hennes uppträdande var väldigt religiöst fick jag gåshud av att bara se henne. Men missförstå mej nu inte, för jag har absolut inget emot religiösa uttalanden, det kändes bara lite obekvämt för en finländare som inte är van att se så känsliga uppträdanden. En av hennes nyare låtar jag tycker mest om är faktiskt "Så länge du lever" som ju är en verkligt religiös sång.



Det här är inte "Så länge du lever" men en fin låt den också.

söndag 11 april 2010

Hos morfar på landet

I detta inlägg har jag massor av bilder, men jag kunde inte bara välja ut några, för det finns så mycket fina bilder. Vi var i veckoslutet och hälsa på barnens morfar som bor på landet. Inte för att vi heller precis bor mitt i storstan, men det är i alla fall bara 13 km från oss så är man på vad som känns som landet. Det är heller ingen bondgård de bor på men de har i alla fall lite djur och på våren har de alltid små lamm. I veckoslutet hade barnen turen att få leka med lammen som är ett par veckor gamla. Lammen är jätte tama eftersom några av dem blir matade med nappflaska. Så när vi kom ville de ju genast ha mjölk! Olivia som tidigare varit lite rädd för får och till och med små lamm, var nu modigt och klappade dem.



Linus håller för säkerhets skull morfar i handen. Lite spännande var det i alla fall:)




Det här syskonparet är två veckor gammalt. Helt otroligt hur fort de växer!


Så här skönt kan det vara att ligga i famnen!


Inne i lagårn står mammorna och undrar var ungarna håller hus. Snart får också fåren komma ut på grönbete.


Ingen hönsgård utan en ståtlig tupp!


I lagård finns det också några vaktlar. Ibland har vi turen att få med oss hem några vaktel ägg som vi steker eller kokar för att sätta på smörgåsar. Gott, gott!


Två troll vaktar på gården, som för övrigt kallas "Peikkola".


Jag passade på samma gång på att fota lite påskarrangemang på gården och vid huset.




Hjärtan gjutna i betong. Morfars sambo är väldigt händig och pysslar själv dekorationer och pynt.


Granen är pyntad med påskägg, en väldigt rolig idé tycker jag.

fredag 9 april 2010

Grönt är skönt...

Lite av misstag har jag kört in för gröna kläder åt Linus till sommaren. Tycker han är för stor för ljusblått som jag hittills tyckt har varit så gulligt på honom, så nästa sommar kommer han att vara grön!


Allt började med de gröna Crocsen jag köpte på en jobbresa till USA i vintras. Så hittade jag ännu den grön och blå randiga Hilfiger piké blusen som matchar sandalerna, eller tofflorna, som han själv valt att kalla dem.




Hos asos.com hittade jag den gröna GAP college jackan som passar till tofflorna.


Till min glädje har jag kunnat konstarera att herrn själv är förtjust i kläderna. Redan denna två-åring vet vad han vill ha och inte vill ha på sej och väljer själv kläderna ur skåpet! Att sedan också klä på sej själv klarar han nästan av:)

måndag 5 april 2010

Med barnen i Åre

Är precis hemkommen efter att ha firat påsken i Åre med barnen. Det var en underbar resa, några grader varmt, solsken och vita backar. Som sällskap hade vi våra bästa vänner med sina barn vilket ju bara gjorde saken bättre.

Men så värst mycket slalom blev det inte för oss vuxna då det mesta går på barnens villkor så länge de är så här små. Men alla hade i alla fall minst en gång slalomskidor på, t.o.m. Linus! Fast det blev inte så mycket av hans åkande, han tappade genast tålamodet, vilket ju å andra sidan var att vänta:)


Olivia var duktig och svischade ensam ner för backen, själv var hon mäkta stolt av allt beröm!


Linus tog det coolt!


Mamma kom också med på en bild. Både Olivia och Linus fick nya solglasögon i Åre som de var väldigt viktiga med:)


Hur roligt är det inte att åka nerför backen utan pulka!


Tack familjen O för en lyckad påsk!