Det har varit tyst i bloggen på senaste tiden och eftersom jag är en väldigt samvetsgran person, har jag haft lite dåligt samvete för det. Varför vet jag ej, ingen är väl precis beroende av mina inlägg. Förutom då vissa kompisar och mamma som via bloggen följer med vad vi grejar med.
Men det har varit ganska mycket som upptagit mina tankar på senaste tiden. Speciellt på jobbet där hela företaget står inför stora förändringar, och nya intressanta arbetsuppgister för mej. Är verkligen ivrig och ser fram emot nya utmaningar!
Har också funderat lite över det här med bloggande, varför man egentligen gör det och vad det är som gör att vissa blogger är mer intressanta än andra. Jag personligen tycker att personliga bloggar är de mest intressanta, men hur personliga är bloggarna egentligen? Och nu kan jag ju endast tala för de mode-, inrednings-, och barnfamiljblogger jag följer. De flesta bloggaren visar upp en polerad bild av sitt liv, och foton på hemmet och barnen då det är tip top städat, och barnen har kläder som går ton i ton, gärna märkeskläder. Kan aldrig tro att de männskorna verkligen har sina hem och barn att se ut på det viset hela tiden, eller kan de? Och vill man ens se nåt annat?
Det att alltid visa en glänsande utsida är ju egentligen ganska opersonligt, men kanske avsikten inte ens är att visa upp sitt verkliga jag, en perfekt fasad är ett skydd för inblick till det verliga livet. Eller är det så männskor skulle vilja ha det, om världen vore perfekt? Men att läsa om och titta på bilder från perfekta hem gör ju att man känner sej stressed över sin egen viller valla. Eller gör som jag, står och sliter mej i håret då fröken klär sej i blommig kjol och matchar den med randiga strumpor och blus med hästmotiv. Eller Linus som inte vill gå i nåt annat än i sina Spiderman blusar och urvuxna blå tygbyxor som han tycker påminner om brandmansbyxor... Men vad är då viktigare, att låta barnen hållas och klä på sej själva, eller välja kläder åt dem som ser bra ut på bild.
Egentligen är väl ingenting rätt eller fel, det som jag brukar komma fram till efter mina analyser och funderingar, är att så länge man är sej själv och skriver och gör sånt som känns bra och rätt, då kan det väl inte bli alltför fel. Och gillar man inte det man ser, kan man alltid låta bli att läsa!
Ha ett skönt veckoslut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar