onsdag 26 oktober 2011

Nu är tröjan klar

Äntligen är Olivias tröja klar, och jag är helt nöjd med den. Det här är alltså den första tröja jag stickat, ever, så jag har all orsak att vara stolt. Skulle jag ändra på nåt så är det tjockleken på garnet, tröjan är super tjock. Tur att jag köpt en ny två numror för stor vinterjacka åt Olivia för annars skulle den inte rymmas under vinterrocken.

Så nu då den är klar får jag bita ihop tänderna och börja på en likadan åt Linus, pust. Den här gången har jag ett tunnare garn vilket i princip betyder att jag får lägga upp lika många maskor, så kan inte ens trösta mej med att den här tröjan är mindre...


I min stick-korg har jag också några virkade "isoäidin neliö" (har nån nån aning om vad de heter på svenska?) som jag tjuvstartat med. Tycker de är så häftiga för man kan kombinera ihop dem till vad som helst, och dessutom är de jätte roliga att virka. Nu har jag dessutom lärt mej att det inte är lönt att ta sej ann så stora projekt, så jag skall göra en scarf av dem, alltså en sån där rund sak som man kan vira runt halsen.

4 kommentarer:

  1. Fin tröja du stickat..helt otroligt att det är din första..du har all orsak att vara stolt. Mormorsrutor heter dom på svenska :-)

    SvaraRadera
  2. Tack! Alltså helt ovan stickare är jag inte, håller kunskapen uppe genom att sticka ett eller ett par yllesockor per vinter.

    SvaraRadera
  3. Vilken jättefin tröja! STOLT ska du absolut vara! En sak att sticka sockor (vilket ju oxå kräver sitt m hälen) men en annan sak att få en hel tröja färdig! Jätteduktigt!

    SvaraRadera
  4. Den största utmaningen är nog som du säger att få den färdig. Det går bra i början men man tröttnar så lätt då man inser hur mycket jobb det verkligen är:) Håller som sagt på med en likadan åt Linus, går lite trögt men han väntar så på att få sin tröja, så jag bara måste:)

    SvaraRadera