torsdag 22 april 2010

Människor man inte förstår sej på...

Har idag grubblat över människors personligheter och reflekterat över hur många små-elaka människor det finns på arbetsplatser, och nu måste jag medge att jag såklart tänker på min egen arbetsplats. Och då jag funderade över vissa otrevliga typer på arbetet och på hur många de är, kom jag till min förtvivlan fram till slutsatsen att i vårt företag klarar sej inte snälla människor! I den hårda affärsvärlden sätts högt värde på människor som säger rent ut vad de tycker och tänker, till vem som helst och hur som helst. Och nu menar jag inte att man inte skulle få kritisera andra och säga sin åsikt. Absolut inte, för det är ju bara sunt med diskussioner och meningsutbyten. Utan att ifrågasätta saker sker ju heller ingen utveckling. Men vissa kommer med sina synpunkter på ett fult sätt, med en nedlåtande ton och uttrycker sej precis hur det faller dem in. Jag har alltid levt efter mottot; behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Och därför tänker jag mej noga för innan jag säger nåt som kan såra en annan. Men det att man är artig och snäll är i min arbetsomgivning en stor svaghet, som dessutom lätt förknippas med dumhet. Ger man inte svar på tal måste man ju vara lite långsam i knoppen.

Idag hade jag palaver med en kvinnlig kollega, i min ålder, som gjort en lysande karriär i företaget och nått en ganska hög position. Och ibland har jag en känsla av att personen i fråga söker efter saker att mucka gräl om. Vad jag inte kan fatta är vad som ger endel personer rätt att tala till en kollega som om den vore en komplett idiot?! Som inte kan diskutera saker utan att snäsa och fräsa! I ilskan funderade jag över vilka andra team det skulle vara lättare att arbeta med, men till min häpnad kom jag underfund med att det i alla team finns typer som behandlar andra som andra klassens dumbommar.

Slutligen grubblade jag över vad personer får ut av att såra andra? Är det ett sadistiskt drag de har, är de bittra på livet, eller bryr de sej helt enkelt inte om vad andra tänker och känner? Eller beror det på mej själv? Är jag för känslig och tar illa vid mej för saker som inte är menade illa? Jobbar jag inom fel bransch? Kanske de sjäva inte alls blir sårade om nån annan i sin tur talar till dem i samma ton? Kanske de tycker det är helt ok. Eller är det personkemin som inte fungerar? På vissa personer blir man ju bara så irriterad. Eller finns nån som sårat personen i fråga, och den hacker i sin tur på följande i rangordningen?


Så vet jag ju att det i alla sociala sammanhang finns personer som vill komma med sina elaka kommentarer. Dem kommer man aldrig undan, så antagligen är gräset inte alls grönare i grannfirman. Men man blir bara så ledsen ibland, och då är det tur att man har en underbar familj och en massa underbara vänner som man kan lita på och i vars sällskap man kan vara bara sej själv!


Jag önskar alla underbara männskor ett underbart veckoslut;)

1 kommentar:

  1. Kanske de spelar ut sin egen osäkerhet på det sättet... Hoppas du inte får allt för mycket av den varan på jobbet!

    SvaraRadera